— Destillering —

Destillation, som sker i stora kopparpannor, går ut på att få alkoholen att lämna mäsken i form av ånga. Skotsk maltwhisky destilleras utan undantag i traditionella pot stills gjorda av koppar. En maltwhisky destilleras normalt två gånger.

Den färdigjästa mäsken pumpas in i lågvinspannan och destilleras en gång. En mäsk under uppvärmning kan skumma kraftigt och destillatören får ha ständig uppsikt på synglaset på pannans hals så att inte skummet stiger för högt och följer med genom kylaren. Lågvinet håller, i destillationens början, en alkoholhalt på cirka 46% och går mot 0% vilket ger ungefär 22% på hela destillationen.

Lågvinet pumpas sedan vidare till spritpannan som är lite mindre. Här kan man styra och bestämma vilken karaktär spriten ska få. Den första delen av destillatet, som ibland kallas huvudet (foreshots), består av högre alkoholer och leds vidare till lågvinstanken för att sedan följa med i nästa destillation.

När destillatet håller hög kvalitet växlar vi flödet och leder spriten som kallas hjärtat (heart) till sprittanken. Vill man ha mycket fruktiga estrar gör man denna brytning tidigt.

Under destilleringen sjunker alkoholhalten och här gäller det att avbryta hjärtat vid rätt tidpunkt för att inte få med oönskade ämnen och smaker. Är det en rökig malt som används låter man i regel hjärtat gå lite längre för att få med rätt mängd fenoler som ska ge den önskade röksmaken.

Den sista delen av destillationen som kallas svansen (feints) leds tillbaka till lågvinstanken och följer med lågvinet till nästa spritdestillation. Den färdiga orökta spriten har en alkoholhalt runt 71-72% och den rökta runt 68%. En destillering tar mellan 5 och 6 timmar.

Då var vi igenom denna komplicerade men alldeles nödvändiga process. Vi har ni en råsprit som har vissa smakämnen med sig in i tunnan eller fatet. Vi har konstaterat att rökdoft och röksmaken kommer från kornet och vissa andra nyanser från destilleringsprocessen.

Nu kan vi gå vidare och titta närmare på lagringen!